Möte med tigerfisk
Strömberg som befunnit sig i rena vakuumet, fångstmässigt sett, registrerar flera mindre napp när vi kommer ut på lite djupare vatten. Vi andra känner dem också.
- Typiskt tigerfisk, säger Jörgen som varit med om det tidigare. Nu kan det hända grejer, så var beredda nu, tillägger han med ett illmarigt leende. Plötsligt rister det till i mitt spö samtidigt som linan slaknar.
- Linan gick av helt utan förvarning, utbrister jag förvånat. När jag vevat upp ser jag vad som hänt. En av de bitska fiskarna har klippt av 0,90-linan vid det övre lekandet på tafsen. Det bara skakade till lite lätt - sedan var vobblern ett minne blott. Troligen har den sett det lilla kromade lekandet som ett byte.

Jörgen skrattar eftersom han själv råkat ut för det ett flertal gånger tidigare.
- Det händer även att de biter av flätlinan där den bryter vattenytan, varnar han. Samtidigt knycker det även till i hans spö och även hans vobbler är borta. Strömberg som nu är den enda med bete i vattnet försöker febrilt kroka de huggande fiskarna som verkar trivas på djupet utanför grundkanterna. Till slut lyckas han och kan lyfta in en vilt sprattlande tigerfisk på cirka 3 kilo på däck.
Se filmsnutt på tigerfisken (Mpeg 1,3 Mb)

Vem är vassast i käften? Troligen den fula "fisken" i hatten...

Eftersom varken Strömberg eller jag sett en sådan fisk tidigare är vi fascinerade över den rikliga tandbeväpningen. Vart den fått namnet tigerfisk ifrån är inte svårt att förstå. Det som förvånar oss mest är att tänderna är så vassa att de med lätthet kan klippa av 0,45 mm flätlina och 0,90 mm mylon, utan att det knappt känns i spöt. Själv måste man nästan skava med en kniv eller sax för att den skall gå av.

Förbannelsen bryts
Negrashi säger att det fortfarande finns chans att få någon av de stora om vi snabbt byter plats till grundare vatten. När vi kommer fram är det nästan mörkt. Solen har precis sjunkit ner som ett glödande klot bortom horisonten. Vi låter ändå vobblerna gå i vattnet för ett sista försök. Vi har inga större förhoppningar om napp eftersom abborrarna oftast som på given signal slutar hugga när ljuset försvinner.

Men mörkret till trots får ändå Jörgen en kraftigt napp precis när vi glider förbi en av grundtopparna. Vi andra vevar upp i rasande tempo för inte linorna skall gå ihop. Ramadan vänder båten när fisken i vanlig ordning fräser iväg som en topptrimmad racerbil åt totalt motsatt håll.

Det kritiska ögonblicket är inne. Skall det bära eller brista?

Själva vändningen är alltid kritisk. Fisken får inte ges minsta slacklina - då släpper den oftast. Jörgen vevar som en besatt för att hålla kontakten. Efter ett flertal luftsprång har han den till slut rakt under båten där den står och tjurar på botten. Under kampen har jag passat på att hämta min egen filmkamera under däck. Lagom tills jag hinner få den påsatt och inriktad mot vattenytan, ropar Jörgen att abborren är på gång.

Som en raket skjuter den gigantiska fisken upp från vattnet, endast någon meter från båten. Hela okularet på kameran fylls av det enorma gapet. Med ett magplask som stänker över hela båten slår den i vattnet. Som tur är sitter vobblern kvar. Helt utpumpad ligger fisken i ytan så det är bara för negrashi att lyfta in den. Äntligen är den efterhängsna förbannelsen bryten. Jörgen är helt skakis efter den brutala kampen och kastar sig spontant ner på knä och ger den utpumpade superabborren en kyss mitt i pannan.
- Äntligen skriker han, som vi har kämpat.

Se filmsnutt från fajten (Mpeg 1,3 Mb)
Se filmsnutt från landningen. (Mpeg 1,3 Mb)