Fjärsing 
Trachinus draco
 
 
Text och foto © Björn Karlsson


Beskrivning
Fjärsingen är tidvis vanligt förekommande utanför de bohusländska kusterna. Det är inte ovanligt att den fångas ända nere i Öresund. Den har ett speciellt utseende med en utpräglat uppåtriktad mun. Den är mycket vackert tecknad i skimrande grönt, brunt och svart på en gulgrön botten.

Den giftiga fjärsingen

Ofta ligger den nergrävd i sanden och lurar på något lämpligt byte med bara huvudet och ögonen synliga. Den lever i huvudsak av räkor, kräftdjur, maskar samt mindre fiskar. Vintertid uppehåller sig fjärsingen på djupt vatten och kommer inte in mot de svenska kusterna förrän på våren. Det är då som den blir en fara för både fiskare och badare som kan komma i kontakt med den.

Fjärsingens gällock och ryggfena är nämligen utrustade med gifttaggar. Största försiktighet bör iakttagas om man fångar en fjärsing och skall ta av den från kroken. Den nappar villigt på både agn och upphängare. Ett stick av de giftförsedda taggarna kan leda till svåra smärtor och ibland även till kramper. Kan man däremot rensa fjärsingen på ett säkert sätt så är den en stor delikatess på matbordet.

Fjärsing

Rekordnotering
Svenskt sportfiskerekord fångades 2001-07-25 av av Magnus Lövgren, Solna. Fångstplats var Lilla Middelgrund utanför Varberg. Fjärsingens vikt var 648 gram. På norska kallas den för fjesing och något rekord finns inte registrerat.




 


Hem