| Beskrivning
Fjärsingen är tidvis vanligt förekommande utanför de bohusländska
kusterna. Det är inte ovanligt att den fångas ända nere i Öresund.
Den har ett speciellt utseende med en utpräglat uppåtriktad mun. Den
är mycket vackert tecknad i skimrande grönt, brunt och svart på
en gulgrön botten. Ofta ligger
den nergrävd i sanden och lurar på något lämpligt byte med
bara huvudet och ögonen synliga. Den lever i huvudsak av räkor, kräftdjur,
maskar samt mindre fiskar. Vintertid uppehåller sig fjärsingen på
djupt vatten och kommer inte in mot de svenska kusterna förrän på
våren. Det
är då som den blir en fara för både fiskare och badare som
kan komma i kontakt med den. Fjärsingens
gällock och ryggfena är nämligen utrustade med gifttaggar. Största
försiktighet bör iakttagas om man fångar en fjärsing och
skall ta av den från kroken. Den nappar villigt på både agn
och upphängare. Ett stick av de giftförsedda taggarna kan leda
till svåra smärtor
och ibland även till kramper. Kan man däremot rensa fjärsingen
på ett säkert sätt så är den en stor delikatess på
matbordet. Rekordnotering
Svenskt sportfiskerekord fångades 2001-07-25 av av Magnus Lövgren,
Solna. Fångstplats var Lilla Middelgrund utanför Varberg. Fjärsingens
vikt var 648 gram. På norska kallas den för fjesing och något
rekord finns inte registrerat. |