Beskrivning
Gråsejen tillhör familjen torskfiskar. Den är en oerhört glupsk rovfisk som jagar kollektivt i de mellersta och övre vattenlagren. Den är expert på att inringa tobisstim och liknande småfisk som den tränger upp till ytan. Det är en makalös syn att se till exempel i norska Saltströmmen när 1000-tals sejar får havet att koka när de går till gemensam attack mot bytesfisken. Gråsejen går i stora stim och är vanlig utmed hela svenska västkusten, ända ner till Öresund. Den är mindre vanlig i Östersjön. Födan består av småfisk, typ sill och tobis, men även kräftdjur som den silar från vattnet med hjälp av en välutvecklad silapparat den har på insidan av gälbågarna.

Storsejar på 17,5 och 17,4 kilo från Röst

Den har en kraftig spolformad kropp och ett svagt underbett. Ryggen är svartbrun, eller svartgrön hos äldre exemplar. Yngre exemplar får en mer olivgrön färg. Sidorna får mot buken en silvergrå färg. Gråsejen förväxlas ofta med blekan, men skiljs från dessa genom sin raka, ljusa sidolinje och sin mer urringade stjärtfena. Blekans sidolinje är mörkare än sidans färg och dessutom krökt bakom bröstfenan. Yngre exemplar av gråsej har en liten obetydlig skäggtöm som försvinner när de blir äldre. Hos blekan finns ingen skäggtöm. Gråsejen säljs, tillsammans med blekan, ofta i fiskbilen under namnet havslax.

Fisketips Gråsejen är inte sparsmakad utan hugger ofta vilt på alla beten som presenteras. Den mindre gråsejen fångas lättast på upphängarflugor av alla dess slag. Tekniken när man fiskar med pilk och upphängare går ut på att stegvis söka den från ytan ner mot botten. Släpp bara ut ett par meter av linan i taget, eller låt linan långsamt rinna ut med tummen på spolen som broms, känn sedan av med ett par pilkrörelser. Ha koll på hur mycket lina som släpps ut. Har man en rulle med linspridare är det ett bra tips att räkna hur många slag linspridaren avverkar till nappet kommer. Vid nästa nedsläpp är det bara att räkna slagen och stoppa på den nivån det sist nappade. Oftast tar den någonstans i mellanvattnet. Samma teknik fungerar givetvis lika bra på den större sejen.

Jörgen Larsson med storsej på 17,3 kilo från Röst.

Men det finns en metod som är mycket roligare och framförallt mycket mer spännande. Det är att fiska med jiggar som bete, antingen spinnfiskade med jiggskallar som tyngd, eller fiskade på släptafs efter en havsfiskebom. När man "vevar shad" med havsfiskebom måste man tänka på en viktig sak. Knyt alltid en nylontafs ovanför bommen som är minst lika lång som släptafsen. Detta gör att den inte kan gå upp och trassla i huvudlinan. Samtidigt skyddar den huvudlinan från slitage vid botten. En likadan tafs bör sättas framför jiggskallen. Dels även där för slitage mot botten, men även som skydd mot vassa tänder.

Alla sejars favoritföda, shadjiggar i alla de färger.

Vare sig man fiskar med bom, eller spinnfiskar med jiggar knytna direkt i linan, så är dessa metoder enormt spännande. Tekniken går ut på att sänka till botten och därefter snabbt veva upp mot ytan. Sejarna gillar ett snabbt flyende bete och brukar inte vara sena och gå till anfall. Att fiska enligt jiggmetoden är mycket spännande. På helspänn studerar man spötoppens minsta rörelse under uppvevningen. Man känner små försiktiga stötar och dragningar i jiggen som plötsligt kan resultera i ett tungt sug, åtföljt av en kraftfull utrusning och ett piskande spö i vattenytan. När gråsejen kommer upp lite i vikt är den en enorm fighter, som tömmer lina av rullen i långa intensiva rusningar. Är man ute efter fiskekänsla och inte bara en massa fisk i frysen, då är det tveklöst jiggfisket som gäller.

Dublé på sej. Vikt 14,5 och 14,75 kilo.

Jiggar som fungerar är framförallt shadjiggar i storlek 15-23 cm, men även lite större varianter av curly-tail jiggar fungerar bra. Färger på jiggarna varierar givetvis efter de förhållande som råder. Vid ljusa väderförhållanden kan mörka jiggar ge den siluett mot ytan som lockar till hugg, vid mörka väderförhållanden kan det istället vara tvärtom. Själv tycker jag gälla färger i rött, orange, gult och grönt har fungerat mycket bra. Men som med allt annat fiske måste man prova sig fram. Det som är så bra med jiggfisket, förutom att det är så spännande, är att man jämfört med pilkfisket på ett bättre sätt kan selektera ut större fisk i stimmen genom att öka storleken på jiggarna. En metod som vi bland annat på norska Röst haft stor framgång med.

Apterar man 23 centimeters jiggar istället för till exempel 15 centimeters så genererar det ofta i mindre fångade fiskar, men istället ökar medelvikten betydligt. På Röst 2000 fick vi verkligen utdelning på detta selektiva jiggfiske. I de täta stim av gråsej som vi fiskade i var det svårt att kroka de riktigt stora, de över 15 kilo. Problemet var att de mindre fiskarna slukade våra 15 centimeters shadar så fort de kom ner i vattnet. De stora hann helt enkelt inte fram. I och för sig så var det kul att drilla fiskar i vikter på mellan 8-12 kilo som de flesta låg på, men ibland kan det även bli för mycket av det goda.

I vattnen utanför den lilla norska ön Röst finns troligen världens bästa sejfiske. Denna dag resulterade i hela 31 sejar över 10 kilo. Av dessa översteg 11 stycken 15 kilo.

Vi beslöt därför att byta storlek på shadarna till 23 centimeter. Vi fick hädanefter lika många napp när vi fiskade, men de hade svårt att fastna eftersom kroken satt så långt fram på shaden. Nu fick helt plötsligt de större sejarna den tid de behövde för att komma före de andra. Medelvikten ökade markant. Vi hade endast fyra shadar med oss, men de gjorde verkligen sitt jobb. På ett par dagars fiske fångade vi på två man sammanlagt ett 50-tal sejar över tio kilo, varav nio stycken vägde 15 kilo eller mer.

Ett alternativ för den som fiskar med bom är att byta ut jiggen mot en vobbler av något slag. En metod som ibland slår ut allt annat. Tekniken är densamma, först ner till botten och sedan expressvevning upp mot ytan.

Rekordnotering
Vårt kära grannland Norge är gråsejens förlovade hemland. Det är inte många grund och toppar som inte är invaderade av dem. Enorma exemplar fångas kontinuerligt på platser som Röst, Saltströmmen, Hitra och Senja, bara för att nämna några. Den största chansen att få känna på storsejens kämpatakter i svenska vatten är ute på Brattenbergen. Där har den ena storsejen efter den fått skåda dagens ljus. Därifrån kommer även det svenska rekordet som innehas av Göran Sjöstrand från Vänersborg med en pilkfångad sej på 15,986. Datum 2001-06-16.

Det norska rekordet är en megasej på hela 22,7 kilo fångad i Saltströmmen 1995-11-30.  Denna sej står även som världsrekord för arten.