| Beskrivning
Gråsejen
tillhör familjen torskfiskar. Den
är en oerhört glupsk
rovfisk som
jagar kollektivt i de mellersta och övre vattenlagren. Den är expert
på att inringa tobisstim och liknande småfisk som den tränger
upp till ytan. Det är
en makalös syn att se till exempel i norska Saltströmmen när 1000-tals
sejar får havet att koka när de går till gemensam attack mot
bytesfisken. Gråsejen
går i stora stim och är vanlig utmed hela svenska västkusten,
ända ner till Öresund. Den är mindre vanlig i Östersjön.
Födan består
av småfisk, typ sill och tobis, men även kräftdjur som den silar
från vattnet med hjälp av en välutvecklad silapparat den har på
insidan av gälbågarna.

Storsejar på
17,5 och 17,4 kilo från Röst | Den
har en kraftig spolformad kropp och ett svagt underbett. Ryggen
är svartbrun, eller svartgrön hos äldre exemplar. Yngre exemplar
får en mer olivgrön färg. Sidorna får mot buken en silvergrå
färg. Gråsejen förväxlas ofta med blekan, men skiljs från
dessa genom sin raka, ljusa sidolinje och sin mer urringade stjärtfena. Blekans
sidolinje är mörkare än sidans färg och dessutom krökt
bakom bröstfenan. Yngre
exemplar av gråsej har en liten obetydlig skäggtöm som försvinner
när de blir äldre. Hos blekan finns ingen skäggtöm. Gråsejen
säljs, tillsammans med blekan, ofta i fiskbilen under namnet havslax.
| Fisketips
Gråsejen
är inte sparsmakad utan hugger ofta vilt på
alla beten som presenteras.
Den mindre gråsejen fångas lättast på upphängarflugor
av alla dess slag. Tekniken när man fiskar med
pilk och upphängare går ut på att stegvis söka den från
ytan ner mot botten.
Släpp bara ut ett par meter av linan i taget, eller låt linan långsamt
rinna ut med tummen på spolen som broms, känn sedan av med ett par
pilkrörelser. Ha koll på hur mycket lina som släpps ut. Har
man en rulle med linspridare är det ett bra tips att räkna hur många
slag linspridaren avverkar till nappet kommer. Vid nästa nedsläpp är
det bara att räkna slagen och stoppa på den nivån det sist nappade.
Oftast tar den någonstans
i mellanvattnet. Samma
teknik fungerar givetvis lika bra på den större sejen. | 
Jörgen
Larsson med storsej på 17,3 kilo från Röst. |
Men det finns en metod
som är mycket roligare och framförallt mycket mer spännande. Det
är att fiska med jiggar som bete, antingen spinnfiskade med jiggskallar som
tyngd, eller fiskade på släptafs efter en havsfiskebom. När man
"vevar shad" med havsfiskebom måste man tänka på en
viktig sak. Knyt alltid en nylontafs ovanför bommen som är minst lika
lång som släptafsen. Detta gör att den inte kan gå upp och
trassla i huvudlinan. Samtidigt skyddar den huvudlinan från slitage vid
botten. En likadan tafs bör sättas framför jiggskallen. Dels även
där för slitage mot botten, men även som skydd mot vassa tänder.
 Alla
sejars favoritföda, shadjiggar i alla de färger. |
Vare
sig man fiskar med bom, eller spinnfiskar med jiggar knytna direkt i linan, så
är dessa metoder enormt spännande. Tekniken går ut på att
sänka till botten och därefter snabbt veva upp mot ytan. Sejarna gillar
ett snabbt flyende bete och brukar inte vara sena och gå till anfall. Att
fiska enligt jiggmetoden är mycket spännande. På helspänn studerar man spötoppens
minsta rörelse under uppvevningen. Man känner små försiktiga stötar och dragningar
i jiggen som plötsligt kan resultera i ett tungt sug, åtföljt av en kraftfull
utrusning och ett piskande spö i vattenytan.
När gråsejen
kommer upp lite i vikt är den en enorm fighter, som tömmer lina av rullen
i långa intensiva rusningar. Är
man ute efter fiskekänsla och inte bara en massa fisk i frysen, då
är det tveklöst jiggfisket som gäller.

Dublé på
sej. Vikt 14,5 och 14,75 kilo. |
Jiggar
som fungerar är framförallt shadjiggar i storlek 15-23 cm,
men även lite större varianter av curly-tail jiggar fungerar bra. Färger
på jiggarna varierar givetvis efter de förhållande som råder.
Vid ljusa väderförhållanden kan mörka jiggar ge den siluett
mot ytan som lockar till hugg, vid mörka väderförhållanden
kan det istället vara tvärtom. Själv
tycker jag gälla färger i rött, orange, gult och grönt har
fungerat mycket bra. Men som med allt annat fiske måste man prova sig fram.
Det
som är så bra med jiggfisket, förutom att det är så
spännande, är att man jämfört med pilkfisket på ett
bättre sätt kan selektera ut större fisk i stimmen genom att öka
storleken på jiggarna. En metod som vi bland annat på norska Röst
haft stor framgång med. |
Apterar man 23 centimeters jiggar istället för till exempel 15 centimeters
så genererar det ofta i mindre fångade fiskar, men istället ökar
medelvikten betydligt. På Röst 2000 fick vi verkligen utdelning på
detta selektiva jiggfiske. I de täta stim av gråsej som vi fiskade
i var det svårt att kroka de riktigt stora, de över 15 kilo. Problemet
var att de mindre fiskarna slukade våra 15 centimeters shadar så fort
de kom ner i vattnet. De stora hann helt enkelt inte fram. I och för sig
så var det kul att drilla fiskar i vikter på mellan 8-12 kilo som
de flesta låg på, men ibland kan det även bli för mycket
av det goda.
 I
vattnen utanför den lilla norska ön Röst finns troligen världens
bästa sejfiske. Denna dag resulterade i hela 31 sejar över 10 kilo.
Av dessa översteg 11 stycken 15 kilo. | Vi
beslöt därför att byta storlek på shadarna till 23 centimeter.
Vi fick hädanefter lika många napp när vi fiskade, men de hade
svårt att fastna eftersom kroken satt så långt fram på
shaden. Nu fick helt plötsligt de större sejarna den tid de behövde
för att komma före de andra. Medelvikten ökade markant. Vi hade
endast fyra shadar med oss, men de gjorde verkligen sitt jobb. På ett par
dagars fiske fångade vi på två man sammanlagt ett 50-tal sejar
över tio kilo, varav nio stycken vägde 15 kilo eller mer.

Ett alternativ
för den som fiskar med bom är att byta ut jiggen mot en vobbler av något
slag. En metod som ibland slår ut allt annat. Tekniken är densamma,
först ner till botten och sedan expressvevning upp mot ytan. |
Rekordnotering
Vårt kära
grannland Norge är
gråsejens förlovade hemland. Det är inte många grund och
toppar som inte är invaderade av dem. Enorma
exemplar fångas kontinuerligt på platser som Röst, Saltströmmen,
Hitra och Senja, bara för att nämna några. Den största chansen
att få känna på storsejens kämpatakter i svenska vatten
är ute på Brattenbergen. Där har den ena storsejen efter den fått
skåda dagens ljus. Därifrån kommer även det svenska rekordet
som innehas av Göran Sjöstrand från Vänersborg med en pilkfångad
sej på 15,986. Datum 2001-06-16. Det
norska rekordet är en megasej på hela 22,7 kilo fångad i Saltströmmen
1995-11-30. Denna sej står även som världsrekord för
arten. |